Kontrollbalansräkning – när den ska upprättas och vad som händer annars
Publicerad 21 november 2026
En kontrollbalansräkning är en särskild balansräkning som styrelsen i ett aktiebolag ska upprätta när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital har sjunkit under hälften av det registrerade aktiekapitalet. Den visar om kapitalbristen är så stor att aktieägarna måste ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation. Följer styrelsen inte reglerna kan ledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder som bolaget får därefter.
Vi biträder styrelser, verkställande direktörer och ägare när kapitalet sviktar och företräder den som har fått ett krav om personligt betalningsansvar.
Varför reglerna finns
Som huvudregel svarar aktieägarna inte personligen för bolagets skulder (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Aktiekapitalet är därför en del av skyddet för borgenärerna. Reglerna om kapitalbrist i 25 kap. 13–20 a §§ ska tvinga styrelsen att kontrollera kapitalet och låta ägarna ta ställning till om bolaget ska stärkas eller avvecklas. Det personliga betalningsansvaret, som i vissa fall också kan träffa aktieägare, är ett påtryckningsmedel för att styrelsen ska följa den ordningen.
Eget kapital är skillnaden mellan bolagets tillgångar och dess skulder och avsättningar. Det registrerade aktiekapitalet är inte pengar som måste finnas på ett konto, utan en del av det egna kapitalet. Kapitalbrist är inte heller detsamma som obestånd, alltså att bolaget inte kan betala sina skulder när de förfaller och att oförmågan inte är tillfällig. Ett bolag kan ha kapitalbrist och ändå betala i tid.
Behöver du hjälp i ett eget ärende? Läs om vad vi kan göra för dig: Bolagsrätt.
När en kontrollbalansräkning ska upprättas
Styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning, och låta revisorn granska den när granskning krävs, i två fall (25 kap. 13 § aktiebolagslagen):
- Misstänkt kapitalbrist. Det finns skäl att anta att det egna kapitalet, beräknat enligt de särskilda reglerna i 14 §, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.
- Utmätning utan full täckning. Det har vid utmätning visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av skulden. Då gäller skyldigheten även om bolaget i själva verket inte har någon kapitalbrist.
Skäl att anta bedöms objektivt, efter vad en normalt aktsam styrelseledamot borde ha förstått av den information som fanns eller borde ha funnits. Varningssignaler är till exempel ökande förluster, minskade intäkter, kundfordringar som inte blir betalda och tillgångar som behöver skrivas ned. Har bolaget det lägsta tillåtna aktiekapitalet, 25 000 kronor, behövs ingen stor förlust för att gränsen ska passeras. Vid misstänkt kapitalbrist får styrelsen ta hänsyn till uppenbara övervärden i tillgångarna. Täcker de bristen behövs ingen kontrollbalansräkning, men styrelsen bör skriva in sina överväganden i protokollet. Efter en utmätning utan full täckning gäller skyldigheten ändå.
Genast. Lagen anger ingen bestämd tid. Enligt förarbetena får det bedömas från fall till fall, men det bör inte bli fråga om mer än högst någon eller ett par månader. Styrelsen kan inte räkna med att ha så lång tid, särskilt inte i ett mindre bolag med enkel verksamhet. Ju längre bolaget redan har gått med förlust, desto kortare tid godtas.
Hur det egna kapitalet räknas
Kontrollbalansräkningen upprättas enligt årsredovisningslagen. Vid beräkningen av det egna kapitalet får bara de justeringar göras som anges i 25 kap. 14 §:
- Tillgångar får tas upp till ett högre värde, och skulder och avsättningar till ett lägre, än i den vanliga redovisningen, om värderingen är förenlig med god redovisningssed. För vissa pensionsåtaganden gäller en begränsning.
- Tillgångar får redovisas till vad de kan säljas för efter försäljningskostnader.
- Skulder för statligt stöd behöver inte tas med, om återbetalningen beror på bolagets ekonomiska ställning och stödet vid konkurs eller likvidation ska betalas tillbaka först efter alla andra skulder.
Obeskattade reserver, till exempel periodiseringsfonder, ska delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Justeringarna ska redovisas särskilt, och kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen. Kontrollbalansräkningen är en intern handling. Den ges inte in till Bolagsverket eller någon annan myndighet, utan är underlag för styrelsen och aktieägarna och läggs fram på kontrollstämman, när granskning krävs tillsammans med revisorns yttrande.
Revisorns granskning
Lagens bestämmelser om revisorn gäller bara om bolaget enligt lag ska ha revisor eller ändå har en (1 kap. 12 b § aktiebolagslagen). Ett bolag som lagligen saknar revisor behöver alltså ingen granskning, men ett bolag som ska ha revisor slipper inte kravet genom att inte utse någon.
Högsta domstolen har ansett att en kontrollbalansräkning som inte har granskats, när den skulle ha granskats, ska behandlas som om ingen hade upprättats. Det hjälpte inte att moderbolaget påstods ha lämnat en kapitaltäckningsgaranti som återställde kapitalet.
Första kontrollstämman
Visar kontrollbalansräkningen att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt kalla till en bolagsstämma som prövar om bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 15 § aktiebolagslagen). Styrelsen ska upprätta ett förslag till beslut om likvidation med skälen och de alternativ som finns, och hålla det tillgängligt för aktieägarna minst två veckor före stämman (25 kap. 3–6 §§ aktiebolagslagen). Kontrollbalansräkningen och, när granskning krävs, revisorns yttrande läggs fram på stämman.
Stämman godkänner inte kontrollbalansräkningen. Den är ett beslutsunderlag som kan uppdateras fram till stämman, och stämman beslutar om likvidation eller fortsatt verksamhet. Visar kontrollbalansräkningen vid stämman att det egna kapitalet uppgår till minst hela aktiekapitalet, behövs ingen andra kontrollstämma. Styrelsen ska ändå fortsätta att bevaka kapitalet.
Åtta månader att återställa kapitalet
Visar kontrollbalansräkningen vid den första stämman inte att hela aktiekapitalet finns, och beslutar stämman inte om likvidation, ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader från den första (25 kap. 16 § aktiebolagslagen). Inför den ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning och, när granskning krävs, låta revisorn granska den. Nu räcker det inte att komma över hälften. För att bolaget ska slippa likvidation måste det egna kapitalet uppgå till minst hela det registrerade aktiekapitalet.
Vanliga sätt att återställa kapitalet är
- ett ovillkorat aktieägartillskott, alltså pengar från ägarna som bolaget inte behöver betala tillbaka,
- att en ägare eller borgenär efterskänker en fordran på bolaget,
- en nyemission till överkurs, alltså där aktierna betalas med mer än deras andel av aktiekapitalet, som i regel räknas först när den har registrerats,
- att aktiekapitalet sätts ned för att täcka förlust, dock inte under det lägsta tillåtna, och
- vinst i verksamheten.
Ett lån från en ägare hjälper inte, eftersom bolaget får en lika stor skuld. Det gäller i princip även ett efterställt lån, alltså ett lån som ska betalas först efter andra skulder, och ett tillskott som bolaget blir skyldigt att betala tillbaka räknas också som skuld.
Företagsrekonstruktion. Genomgår bolaget företagsrekonstruktion medan de åtta månaderna löper, behöver den andra kontrollstämman inte hållas förrän två månader efter att rekonstruktionen har upphört, om det blir senare än åttamånadersfristen. Övriga skyldigheter gäller som vanligt, och enligt Högsta domstolen avslutar ett beslut om rekonstruktion inte en ansvarstid som redan löper.
Tvångslikvidation
Visar kontrollbalansräkningen på den andra kontrollstämman inte att hela aktiekapitalet finns, eller har den inte granskats när granskning krävs, och beslutar stämman inte själv om likvidation, ska styrelsen ansöka hos tingsrätten om likvidation inom två veckor. Hålls ingen andra kontrollstämma i tid, räknas de två veckorna från den dag då den senast skulle ha hållits (25 kap. 17 § aktiebolagslagen). Även en styrelseledamot, den verkställande direktören, revisorn eller en aktieägare kan ansöka.
Visas det medan tingsrätten handlägger ärendet att en kontrollbalansräkning som visar att hela aktiekapitalet finns har lagts fram på en bolagsstämma, granskad när granskning krävs, ska domstolen inte besluta om likvidation. Annars beslutar domstolen om likvidation, och beslutet gäller omedelbart.
Likvidation innebär att bolaget avvecklas. Domstolen utser en likvidator, som tar över styrelsens och den verkställande direktörens uppgifter, säljer tillgångarna och betalar skulderna. Det som blir över skiftas mellan aktieägarna. Bolaget är upplöst när likvidatorn har lagt fram sin slutredovisning.
Konkurs. Är bolaget på obestånd ska det försättas i konkurs, på egen eller en borgenärs ansökan (1 kap. 2 § konkurslagen). Visar det sig under likvidationen att bolaget är på obestånd, ska likvidatorn ansöka om konkurs (25 kap. 36 § aktiebolagslagen). Den som i samband med en konkurs grovt har åsidosatt sina skyldigheter kan få näringsförbud, om det är påkallat från allmän synpunkt och personen hade sin roll vid konkursen eller under året dessförinnan. Läs mer om vad som gäller för styrelsen vid konkurs.
Personligt betalningsansvar
Har styrelsen underlåtit att upprätta kontrollbalansräkningen och låta revisorn granska den, att kalla till den första kontrollstämman eller att ansöka om likvidation, svarar ledamöterna solidariskt för de skulder och andra förpliktelser som bolaget får så länge underlåtenheten består (25 kap. 18 § aktiebolagslagen). Solidariskt betyder att en borgenär kan kräva hela beloppet av var och en av dem. Den som har betalat kan sedan kräva de andra på deras andelar. Den som vet om underlåtenheten och ändå handlar för bolaget, ofta den verkställande direktören, svarar för det som uppkommer genom det egna handlandet. För styrelseledamöterna och den som handlar för bolaget gäller att den som visar att han eller hon inte har varit försumlig inte ansvarar. En aktieägare som vet att bolaget är skyldigt att gå i likvidation efter den andra kontrollstämman och ändå deltar i ett beslut att fortsätta verksamheten, svarar solidariskt med dem för förpliktelser som uppkommer efter att tiden för ansökan om likvidation har gått ut (25 kap. 19 § aktiebolagslagen).
En reservation mot ett styrelsebeslut kan visa att du har försökt få styrelsen att agera, men befriar inte automatiskt. Mer om vem som kan bli ansvarig och om avgång ur styrelsen finns i artikeln om styrelseansvar vid konkurs.
Talefrist. Ansvaret upphör om borgenären inte väcker talan, genom att ansöka om stämning i domstol eller om betalningsföreläggande hos Kronofogden, inom tre år från att förpliktelsen uppkom eller inom ett år från att den senast skulle ha fullgjorts. Det räcker att någon av fristerna hålls. Ett kravbrev räcker inte (25 kap. 20 a § aktiebolagslagen).
När ansvarstiden slutar. Ansvaret för nya förpliktelser upphör om styrelsen avhjälper det den har underlåtit. Vad som krävs beror på vilket steg som försummades, och de följande stegen ska tas om förutsättningarna för dem finns. Enligt lagen omfattar ansvaret inte heller förpliktelser som uppkommer sedan
- någon som är behörig har ansökt om likvidation enligt 17 §,
- en kontrollbalansräkning som visar att hela aktiekapitalet finns, granskad när granskning krävs, har lagts fram på bolagsstämma, eller
- bolagsstämman, Bolagsverket eller domstol har beslutat om likvidation (25 kap. 20 § aktiebolagslagen).
Enligt Högsta domstolen slutar ansvarstiden också när en årsredovisning som har granskats av revisorn och visar att hela aktiekapitalet finns fastställs på bolagsstämma, och när bolaget försätts i konkurs. Ansvaret för det som redan har uppkommit består. Ett tillskott eller en nyemission avslutar inte i sig ansvarstiden.
Om kapitalet har återhämtat sig. Har styrelsen inte upprättat eller låtit granska kontrollbalansräkningen vid misstänkt kapitalbrist, uppkommer ansvar för den underlåtenheten bara om det egna kapitalet verkligen understeg hälften av aktiekapitalet när skyldigheten uppkom. Det ska borgenären visa, liksom att det fanns skäl att anta kapitalbristen. Ansvaret gäller inte heller om kapitalet steg över gränsen innan kontrollbalansräkningen senast skulle ha varit upprättad (25 kap. 18 § fjärde stycket aktiebolagslagen). En senare återhämtning befriar däremot inte, även om kapitalet har blivit helt återställt. Efter en utmätning utan full täckning krävs ingen kapitalbrist, men övriga förutsättningar för ansvar gäller.
När kapitalet sviktar
Låt en advokat se på bolagets situation innan styrelsen bestämmer hur den ska gå vidare.
- Följ det egna kapitalet löpande. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation (8 kap. 4 § aktiebolagslagen). Begär rapporter om resultat, likviditet och eget kapital, och gör en preliminär beräkning när förlusterna ökar.
- Vid misstanke om kapitalbrist är tiden kort. Kontakta en advokat direkt, så att kontrollbalansräkningen, granskningen och stämmorna kan planeras från början.
- Var försiktig med nya åtaganden. Ansvaret kan omfatta förpliktelser som uppkommer under ansvarstiden, och den tidpunkten är inte alltid faktura- eller förfallodagen.
- Dokumentera. Protokollför styrelsens bedömningar och skälen för dem. Den som inte håller med kan reservera sig.
- Håll bokföringen aktuell. Bristfällig bokföring kan göra det svårt att avgöra när kapitalbristen uppstod, och brister i bokföringen kan vara bokföringsbrott.
- Har du fått ett krav om personligt betalningsansvar, låt en advokat gå igenom det innan du svarar. Mycket avgörs av datum: när kapitalbristen uppstod, när kontrollbalansräkningen senast skulle ha varit klar, när skulden uppkom och när ansvarstiden slutade. Det kan också ha betydelse om borgenären kände till att reglerna inte följdes. Har du fått ett krav eller en stämning, kontakta en advokat direkt.
Vad vi gör
Vi går igenom siffrorna med styrelsen och revisorn, bedömer när skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning uppkom och planerar tillskott, stämmor eller likvidation så att fristerna hålls. Vi bemöter krav om personligt betalningsansvar och prövar när ansvarstiden började och slutade och om du kan visa att du inte har varit försumlig, från kontoren i Stockholm, Södertälje, Nyköping och Västerås och i hela landet. Läs mer om bolagsrätt.
Vanliga frågor om kontrollbalansräkning
Vad är en kontrollbalansräkning?
En särskild balansräkning som visar om aktiebolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Den upprättas enligt årsredovisningslagen, men vissa justeringar får göras, till exempel att tillgångar tas upp till ett högre värde än i den vanliga redovisningen om det är förenligt med god redovisningssed. Den är underlag för aktieägarnas beslut om bolaget ska gå i likvidation eller fortsätta.
Hur snabbt måste en kontrollbalansräkning upprättas?
Genast när det finns skäl att anta kapitalbrist, och granskningen ska ske lika snabbt. Lagen anger ingen bestämd tid. Enligt förarbetena bör det inte bli fråga om mer än högst någon eller ett par månader, men i ett mindre bolag med enkel verksamhet kan styrelsen inte räkna med så lång tid.
Måste kontrollbalansräkningen granskas om bolaget saknar revisor?
Nej, inte om bolaget lagligen saknar revisor. Har bolaget revisor, eller ska det ha en, måste revisorn granska den. En kontrollbalansräkning som inte har granskats när den skulle ha granskats behandlas som om den inte hade upprättats.
Vad är tvångslikvidation?
Att Bolagsverket eller tingsrätten beslutar att bolaget ska avvecklas. Bolagsverket beslutar till exempel när bolaget saknar en registrerad behörig styrelse eller inte har skickat in årsredovisningen i tid. Vid kapitalbrist är det tingsrätten som beslutar, och det kan ske när kontrollförfarandet inte har fullföljts, till exempel när hela aktiekapitalet inte är återställt vid den andra kontrollstämman. Styrelsen ska då ansöka inom två veckor. Visas det under handläggningen att en kontrollbalansräkning med full täckning, granskad när det krävs, har lagts fram på bolagsstämma, blir det ingen likvidation.
Kan jag som styrelseledamot bli personligt ansvarig om ingen kontrollbalansräkning upprättas?
Ja. Styrelsens ledamöter svarar solidariskt för de förpliktelser som bolaget får medan underlåtenheten består, om inte den enskilde ledamoten visar att han eller hon inte har varit försumlig. Vid misstänkt kapitalbrist förutsätter ansvaret att det faktiskt fanns en kapitalbrist.
Källor
- Aktiebolagslagen (2005:551) 1 kap. 3, 5 och 12 b §§, 8 kap. 4 § och 25 kap. 3–6, 11, 13–20 a, 28, 30 och 34–41 §§
- Konkurslagen (1987:672) 1 kap. 2 §
- Brottsbalken 11 kap. 5 §
- Lagen (2014:836) om näringsförbud 5 §
- Prop. 2000/01:150
- NJA 2005 s. 792
- NJA 2009 s. 210
- NJA 2012 s. 858
- NJA 2014 s. 948
- NJA 2018 s. 602
- NJA 2018 s. 1038
Sidan är uppdaterad 21 november 2026.
Vi ringer upp dig samma vardag