Vårdnadstvist: då får du ensam vårdnad

En vårdnadstvist är alltid jobbig för samtliga inblandade, allra mest för barnen. Men ibland finns det ingen annan lösning. Det går dock att göra situationen lättare genom att anlita ett kompetent ombud.

Ejder Advokatbyrå är specialiserade mot familjerätt och har mångårig erfarenhet av vårdnadstvister. Generell information om vårdnad, boende och umgänge hittar ni på vår sida om det rättsområdet här.

Nedan följer en uppräkning av de vanligaste situationerna där vårdnaden har ändrats från gemensam till ensam.

Samarbetsproblem

I ett avgörande från Svea hovrätt, från 2013, kom hovrätten fram till att vårdnaden inte skulle vara gemensam. Det fanns inte någon egentlig samarbetsvilja från någon av parterna och det förhållandet att de inte kunde enas om en sådan praktisk fråga som var barnet skulle gå i förskola innebar enligt hovrätten att det inte fanns förutsättningar för fortsatt gemensam vårdnad. Båda föräldrarna bedömdes lämpliga och ingen av dem hade något försteg framför den andre. Under sådana förhållanden fick andra omständigheter avgöra vårdnadsfrågan. Barnets förankring i omgivningarna och förskolemiljön blev därvid utslagsgivande för vem av föräldrarna som skulle anförtros vårdnaden om barnet. En av föräldrarna hade flyttat från området och vårdnaden anförtroddes den förälder som bodde kvar.

Umgängessabotage

Utgångspunkten är att barnet ska ha kontakt med bägge föräldrar. Om den ena föräldern motverkar umgänge mellan barnet och den andraföräldern, utan starka skäl som också kan visas, kan vårdnaden flyttas över till den andraföräldern. Detta var exakt vad som hände i ett hovrättsfall, där rätten kom fram till att föräldern som saboterade umgänget i och för sig inte var särskilt olämplig, vid sidan om just umgängessabotaget, men att:

”det förhållandet att modern inte verkar aktivt för att barnen ska ha en god och nära relation till fadern gör att hovrätten ifrågasätter om hon är lämplig att vara barnens vårdnadshavare och boendeförälder”.

I nämnda fall fick alltså fadern ensam vårdnad, trots att han inte hade haft någon särskild kontakt under de senaste fem åren.

Slutsatserna man kan dra av fallet ovan är att det torde vara svårt för en ”vanlig förälder” att uppskatta utgången i en vårdnadstvist, rent intuitivt. Fallet understryker även vilken vikt domstolen lägger vid att barnet ska ha kontakt med båda sina föräldrar.

Våld och andra missförhållanden

I ett fall från 2016 ansågs gemensam vårdnad inte vara väl förenlig med barns bästa i ett fall där modern har dömts för försök till dråp på fadern och denne har förklarat att han inte kan tänka sig att ha någon som helst direkt kontakt med modern.

I ett avgörande från Göta hovrätt ansågs bägge föräldrarna vara olämpliga, men fadern mest så, på grund av hot mot modern och barnen. I fallet vann moderns påståenden om hot och risk från faderns sida stöd från en polisutredning, även om fadern inte hade fällts för något brott.

Fallet visar vikten i att kunna underbygga sina påståenden genom utredningar från olika myndigheter.

Bristande förutsättningar i övrigt

I ett hovrättsavgörande från 2016 prövades frågan om huruvida en förälder som saknar uppehållstillstånd kan utöva gemensam vårdnad med en förälder som har uppehållstillstånd. Modern menade att fadern kunde utgöra en risk mot henne och barnen, domstolen menade dock att de påståendena inte stöddes av någon utredning, och fäste ingen större vikt vid detta. Sedan uppkom även frågan om samarbetsproblem mellan föräldrarna, som ansågs omfattande. Domstolen dömde dock till ensam vårdnad, som skulle utövas av modern, med följande resonemang:

”Till detta kan läggas den osäkerhet som råder rörande faderns möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige. Även om det inte finns något formellt hinder mot en gemensam vårdnad när den ena föräldern bor utomlands, ligger det i sakens natur att ett sådant arrangemang ställer särskilda krav på ett fungerande samarbete mellan föräldrarna. Trots att den bristande samarbetsviljan ligger hos modern, bör alltså vårdnaden om dottern alltjämt tillkomma henne ensam.”

Erfarenhetsmässigt blir denna typ av fall vanligare och vanligare i och med den kraftiga ökningen av antalet flyktingar som kom till Sverige under 2015 och 2016. Fallet kommer sannolikt att nyanseras av ytterligare praxis där frågorna om vilka formella hinder som egentligen finns för att utöva vårdnad, vid avsaknad av uppehållstillstånd.

Rättsläget kan även komma att förändras radikalt då barnkonventionen träder ikraft som svensk lag den 1 januari 2020; inte en dag för tidigt!

Din advokat i Göteborg

Kontakta oss på 031-38 38 200 eller skicka ett meddelande här så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa dig.