Hur mycket måste du medverka i en utredning eller rättegång mot dig själv?
Inledningsvis så vill vi tacka för alla intressanta frågor vi har fått in. Fortsätt att skicka in frågor så ska vi se till att svara på dem alla!
En fråga vi har fått in går i korthet ut på att åklagare uppträder aggressivt vid förhör med den tilltalade, alltså den personen som är misstänkt för ett brott. Frågan rör även om man kan vägra att svara på frågor vid en rättegång och om detta kan hållas emot en.
Vi kan börja med frågan om ens tystnad i en rättegång kan hållas emot en, där är svaret: ja – det kan det, undantagsvis. Att hålla i åtanke är dock att bevisribban ”ställt utom rimligt tvivel”, vilket är den nivå som krävs för att fälla någon för ett brott i Sverige, är hög. Så att man sitter tyst under rättegången är inte tillräckligt för att fälla, men det tillåts vara en faktor som kan tippa vågen till ens nackdel i speciella fall.
När det gäller forcerande åklagare så skulle jag säga att försvarsadvokaten har en stor del av ansvaret för att se till att saker inte går överstyr. Försvaret får dock inte hindra eller uppmana klienten att inte svara på en ställd fråga. Däremot så är det viktigt att, innan förhöret, förklara för sin klient att denne inte behöver vittna mot sig själv. Men som sagt ovan så kan detta verka till ens nackdel, så om det finns viss bevisning mot en kan det vara klokare att försöka prestera en alternativ förklaring än att bara hålla tyst.
Försvaret kan avbryta åklagaren
I den svenska rättstraditionen ser det inte närmelsevis ut som i till exempel USA. Försvarare skriker inte ”objection!” de försöker inte heller få bevisning ogiltigförklarad av processuella skäl (annat än undantagsvis). Detta innebär dock inte att försvaret ska vara helt passivt och bara ”låta rättvisan ha sin gång”. Försvaret ska se till att inga övergrepp begås mot den tilltalade och att denne får komma till tals. Försvararen kan till exempel ingripa då åklagare, eller ibland målsägandebiträde, ställer ovidkommande, invecklade eller oklara frågor.
Om frågor upprepas trots att den tilltalade har svarat på dem kan försvararen även säga någonting i stil med att: ”min uppfattning är att min klient redan har svarat på den frågan”, och på så vis uppmana åklagaren att röra sig vidare. I sådana frågor är det dock rätten som slutligen bestämmer, men det finns definitivt utrymme för att vara ett aktivt ombud!
